Morfar ♥
Imorse vid ungefär halv 7 så gick min morfar bort. I 5 veckor har han kämpat mot cancern som tillslut tog hans liv. Kan inte beskriva med ord hur mycket jag älskar han. Min morfar. Känslan att du är borta går inte att förklara. Jag gråter inombords varenda minut och alla mina tankar går till dig. Jag kommer alltid minnas dig som frisk eftersom det var det sista jag fick se av dig. Inte att du var sjuk.
Gråten tar aldrig slut och jag önskar bara att detta inte hände. Du var ju så fin. Speciell. Världens bästa morfar ♥
Gråten tar aldrig slut och jag önskar bara att detta inte hände. Du var ju så fin. Speciell. Världens bästa morfar ♥
Men jag har lärt mig. Lärt mig att det är såhär livet är. Man har med och motgångar som man får handskas med även fast det är tufft. Även fast allt känns som sämst så vet jag att det är det här man blir stark av. Även fast det inte känns som det just nu så kommer jag bli stark av det här. Det kommer att ta tid. Men det får ta tid!
Stannade hemma första lektionerna innan jag gick till skolan de två sista lektionerna. I Josefines armar brast allt igen och jag bara grät. Men alla förstår och stöttar. Jag är så lyckligt lottad som har så fina vänner. Ni anar inte hur mycket ni hjälper mig. Det är ni som lyser upp när det känns så där mörkt som det gjorde när jag kom till skolan idag. Det är ni som ger mig kraft. Tack.
Allt känns ganska tugnt just nu men jag ska klara det. Jag har mina vänner. Jag har dansen. Jag har fotbollen. Jag har en underbar familj ♥
Åh vad fin du var! Vila i frid älskade vän ♥
Kommentarer
Postat av: Ida
Åh Anna!:( <3 Finns om det är något!
Postat av: Hedvig
♥♥♥
Trackback
